torsdag 21 juli 2011

Så många tankar..

Jag tänker alldeles för mycket. Jag är en tänkare.. Ibland är det skönt att tänka mycket, ibland en plåga. Just nu tänker jag på allt och inget. Jag kommer liksom inte fram till något vettigt. Jag vill flytta härifrån, samtidigt som det skrämmer mej en hel del. Hur ska livet bli? Hur blir det med dagis och sånt. Båda våra flickor älskar sitt dagis här och det går så himla bra för dom. Tänk om dom skulle hamna på ett sånt där skräckdagis som vänner berättat om, hur blir det med hästarna och hundarna?? Jag tänker inte flytta om det skulle innebära att vi inte kan ha djuren. Min mamma måste flytta till samma ort som vi flyttar så det funkar.. Eller är jag bara väldigt självisk när jag tänker på mina djur? Spelar ju ingen roll om jag skulle vara det. Djuren gör jag mej inte av med. Men jag rycker att det är så svårt att få ihop det. Jag vill så gärna bygga nytt. Det skulle vara så roligt.. Jaja. Det är några av mina tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Jag har ett väldigt lätt och bra liv med min familj, ändå är livet så svårt..


- Posted using BlogPress from my iPhone

2 kommentarer:

  1. sv; Nej han får stanna hemma. Men har bestämt med min kusin att hon ska rida honom när jag är borta så han blir ompysslad :))

    SvaraRadera
  2. Trivs du inte i Möklinta, eller längtar du efter ett annat nyare hus. Jag hade tänkt att åka till Möklinta på möklintaveckan, men Mats yngsta barnbarn konfirmerades i Vaxholms kyrka. Det var just söndagen vi var intresserade av. Jag hittade en sjuk sida på facebook som hette Våga vägra Möklinta som var en riktig hatsida jämtemot Möklinta och dess invånare. Killen som skrev det hatiska inlägget bodde i Sala och jag vill inte skriva hans namn här. Skickade ett meddelande till honom och han tog bort sitt inlägg och undrade om jag fått min moralkaka och skrev försvinn kvinna. Jag tycker att sådant är otäckt för det kan trigga igång andra dårar. Nog om detta. Är det någon ni känner till för han verkade vara förorättad på något sett.
    Stor kram och jag gläder mig åt ert giftermål. Trevligt att ni äntligen får dela rum.

    SvaraRadera